Artiklar

På den här sidan kommer vi kontinuerligt publicera intressanta artiklar kring många områden som berör dig som tränare, förening eller spelare.
Trevlig läsning!

Enligt Wikipedia är du en ödmjuk person om du ”har en balanserad självuppfattning och är medveten om dina begränsningar”.
Lite mer vardagligt skulle man kunna uttrycka det med att du ”kan bidra med det du kan utan att tro att du är världsalltets centrum
och att du begriper att du har både starka och svaga sidor”.

Ashley Merryman, vetenskapsjournalist, debattör och författare, har i Washington Post gått igenom en stor mängd forskningsrapporter

från de senaste åren om just ödmjukhet.

Hon påpekar att fältet behöver mer forskning men att det redan nu går att hitta många positiva sidor med ödmjukhet, inte minst för de som är ledare och chefer. Här är fördelarna med att vara ödmjuk, enligt Ashley Merrymans forskningsgenomgång:

Du är ärligare och värderar etik högre.
Du är generösare.
Du har lättare att erkänna misstag och kan därför korrigera dem snabbare.
Du har lättare att ta till dig ny information.
Du är flexiblare och kan planera om, om det behövs.
Du vill förbättra dig och lära dig nya saker hela tiden.
Du har lättare att be om hjälp när du får problem.
Du har också lättare för att hjälpa andra när de råkar i knipa.
Du har lättare att knyta sociala kontakter.
Du har lättare att be om ursäkt om du skulle såra/förarga någon.
Du förstår att framgång inte är evig, utan något du måste kämpa för hela tiden.

Enligt Ashley Merrymans genomgång visar forskningen att ödmjukhet är speciellt viktigt hos chefer.

Ödmjuka ledare sätter gruppens, företagets, organisationens framgång före sin egen (vilket ofta även leder till egen framgång).

Ödmjuka ledare får sina medarbetare att förstå att deras insatser är viktiga, då blir de mer motiverade, jobbar hårdare och är nöjdare.

Dessutom blir personalomsättning lägre och resultatet bättre.

I en av forskningsrapporterna som Merryman hänvisar till (”Humility in Management” skriven av professor Antonio Argandona)

formuleras slutsatsen så här elegant och tvärsäkert:

”En ödmjuk ledare är exakt den person som behövs för att göra ett företag lönsamt, framgångsrikt och respekterat”.

Även i ditt privata liv kan en dos ödmjukhet betala sig.

Enligt samma forskning som ovan är ödmjuka personer mindre otrogna, har lättare att hålla sams, mer förlåtande och lever i längre relationen.

Lionel Messi, 36, har korats till världens bästa fotbollsspelare på herrsidan.

Den argentinske världsstjärnan fick ta emot Ballon d'Or för åttonde gången under måndagskvällen, och hyllade Maradona.

– Var du än är, Diego. Grattis på födelsedagen, den här är för dig, säger Messi i sitt tacktal.

Det är trevligt att vara här ännu än gång, att vinna VM och förverkliga min dröm.

Jag hade aldrig föreställt mig denna karriär och allt jag lyckats uppnå och lyckan att få vara en del av en av de bästa landslagen i historien.

Champions League, en ligatitel och ett VM-guld. Aitana Bonmatí, 25, har haft ett succéartat år bakom sig.

Nu har den spanska mittfältsstjärnan blivit utsedd till världens bästa fotbollsspelare på damsidan.

– Jag är väldigt stolt, säger hon. Som förebilder har vi ansvar på och av planen.

Vi är mer än bara fotbollsspelare och behöver föregå med gott exempel och kämpa för en bättre, fredligare och jämställd värld.

Även om det är ett individuellt pris vill jag tillägna det här till mina tränare och mina lagkamrater.

Jag hade inte kunnat vara här utan dem, säger Bonmatí.

Att vara ödmjuk innebär en förmåga till självuppfattning och att vara medveten om sina egna begränsningar.

Någon som ser sig stå i världens centrum och agerar som det, har väldigt svårt för att åstadkomma engagemang hos andra.

Att se sig själv som bättre än andra och förvänta sig att bli belönad för det.

Ödmjukhet är en egenskap som utvecklas genom en önskan, ett rättfärdigt utövande av moralisk handlingsfrihet

och en ständig strävan att bevara våra synders förlåtelse. Det är också en andlig gåva som vi lämpligen kan söka. Men vi bör komma ihåg varför en sådan välsignelse ges.

En egenskap är extra viktig i en snabbrörlig värld, menar en studie. För att lyckas som ledare krävs det att du är ödmjuk inför att hela tiden lära dig nya saker. ”Det finns inget beständigt utom förändring”.

Högmod går före fall är ett gammalt uttryck som ofta visar sig stämma. Högmod betyder ”stark belåtenhet med sig själv och förakt mot andra”. Högmod går före fall betyder att den som är högmodig förr eller senare råkar illa ut och faller från sin höga position.

Messi och Bonmati två uttalanden om sin karriär och att dela glädjen och priset med andra tyder på stor ödmjukhet.

Finns det då spelare som har motsatt inställning och uttrycker stark belåtenhet med sig själva och förakt mot andra,

och har det betydelse att vara ödmjuk för att lyckas i fotboll eller livet i stort?...

Kan man mäta en fotbollsspelares teknikska förmåga på ett objektivt sätt?

Syftet med undersökningen var att ta ett första steg mot att skapa ett testbatteri,

som objektivt kan mäta fotbollspelares tekniska prestationsförmåga med boll, samt konstruera en rad övningarsom innefattar viktiga fotbolls-specifika tekniker och testa dessa övningars reliabilitet genom ”test-retest”.

Syftet med studien var också att göra en jämförelse i prestation mellan varje spelares dominanta och icke-dominanta fot,

från tillslagsövningar där bådafötterna används.

Metod

Tolv herrjuniorer (16-19 år) och sju damjuniorer (15-17 år) på elitnivå genomförde ett testbatteri bestående av totalt 21 övningarför mätning av de fotbollsspecifika teknikerna nick, mottagning, driva med boll samt tillslag. Åtta av männen (16-19 år) återgenomförde testbatteriet för utvärdering av testbatteriets reliabilitet. Korrelationen mellan vardera övningens testresultat från den första testomgången (test) och den andra testomgången(retest) bestämdes genom användandet av Pearsons korrelationskoefficienter (r). Skillnader i kvantifierad prestation mellan dominant och icke-dominant fot beräknades med hjälp av ett beroende t-test.

Resultat

Fem av övningarna genererade signifikanta korrelationer mellan resultaten från de båda testomgångarna.
Dessa övningar var: precisionsskott på stillaliggande boll med dominant fot (r=0,949),
skotthastighet med dominant fot (r=0,734),
mottagning med bröstkorgen av boll levererad i luften (r=0,743),
samt övningarnarak sprint utan boll och rak sprint med boll där kvoten mellan de två sistnämnda övningarna visade på signifikant korrelation (r=0,805).

I båda grupperna förelåg en signifikant skillnad i prestation mellan dominant och icke-dominant fot i övningarna; skotthastighet, långpass på marken samt upprepade tillslag. Herrjuniorerna uppvisade dessutom en signifikant skillnad i prestation i övningen skottprecision på studsande boll.

Slutsats

Det ringa deltagareantalet gör att resultaten i studien bör tolkas med försiktighet. Studien visa dock att en objektiv utvärdering av flera fotbollsspecifika tekniker är möjlig och några av övningarnavisade hög korrelation mellan test och retest. Då resultaten i vissa avseenden pekar på signifikanta skillnader i prestation mellan dominant och icke-dominant fot anser författarna att båda fötternabör testas i utvärderingar av en spelares tekniska förmåga.

Inledning

Forskningen kring fotboll har också ökat i linje med dess popularitet och fler och fler implementerar forskarrön i den tillämpade verksamheten. Huvuddelen av den forskning som bedrivs kretsar kring den fysiska prestationen, samt taktiska analyser från matchdata. Att mycket av forskningen bedrivs inom dessa områden beror sannolikt på att de är förhållandevis enkla att kvantifiera och att fysisk kondition och taktisk förmåga alltid ansetts ha varit av stor betydelse för framgång på planen.

Den fysiska förmågan kan fortsatt sägas vara av stor betydelse och vissa belägg finns för att framgångsrika fotbollslag har bättre fysik än mindre framgångsrika. Vidare har betydelsen av taktisk skicklighet effektivt påvisats av tränare som exempelvis José Mourinho, som med en tidigre klubb Inter taktiskt utmanövrerade ett mer bollskickligt Barcelona i semifinalen av Uefa champions league säsongen 2009-2010.

Matchdata analyser och allehanda forskning kring fysiska prestationsvariabler har således med all säkerhet sin plats fortsatt säkrad i en framtida forskningssfär kring fotbollen.

Att fotbollen skulle kunna vinna på en breddning och fördjupning inom vissa områden och prestationsvariabler kopplade till fotboll är dock sannolikt. Fotboll består som bekant av många fler parametrar än hur mycket en spelare orkar springa och i vilka rörelsemönster spelaren springer på planen.
På den absoluta toppnivån i elitfotbollen är det vår tro att mycket av skillnaderna i fysisk status utjämnats.

Vidare har bollskickliga lag med ett stort bollinnehav, där framgångsrika lag som Spaniens landslag (regerande EM-mästare 2008 och VM-mästare 2010) och Barcelona (Championsleague-mästare senast 2010-2011) på klubblagsnivå är goda exempel, visat att detta tekniskt förfinade tillvägagångssätt att bedriva sitt spel inte bara är estetiskt tilltalande utan också leder till framgångsrika resultat.
Detta göratt bollskickligheten och den tekniska prestationen inom fotbollen blir alltmer intressant som föremål för undersökning.

Bakgrund

Tester inom fotbollen är inte ovanliga. Uthållighet, styrka, rörlighet och snabbhet är exempel på egenskaper som regelbundet testas inom elitfotbollsklubbar världen över.

Utan att bemöda sig att tillfråga testernas initiativtagare, om syftet bakom respektive test, är det nog inte orimligt att tro att testerna anses som viktiga för att pålitligt kunna bedöma en spelares fysik. Att enkom förlita sig på att en tränare, utifrån tränings- och/eller matchsituationer, ska uppskatta värdet på spelares fysiska prestationsvariabler anses troligtvis inte tillräckligt.

När det gäller bedömningen av en spelares tekniska förmåga med bollen är det dock ovanligare att objektiva tester genomförs.

De utvärderingar som finns beskrivna i forskningslitteraturen har ofta hämtat data utifrån subjektiva matchobservationer, vilket ofrånkomligt leder till frågetecken kring observationens vetenskapliga pålitlighet.

Ett annat problem med denna typ av observation är att det i en matchsituation kan vara mycket svårt att bedöma ”vad”, i en viss situation, som ger det efterföljande rörelsetekniska utfallet. I spelet på planen genomförs ett tekniskt moment aldrig isolerat.

Det tekniska momentet utförs i ett sammanhang, ofta med ett medvetet syfte. Förhållandet till med- och motspelare, tid i matchen,

motståndares kvalitet, instruktioner från tränare, bollhållarens tanke och känsla, vilken del av planen bollhållaren befinner sig på är alla exempel på variabler som alla, enskilt eller tillsammans, kan påverka på vilket sätt en viss teknik används.

Således kan en spelare, som upprepat misslyckas med mottagningar under match, bedömas som underlägsen, rent tekniskt, medan det i själva verket är speluppfattningen som brister.

Givetvis kan även det motsatta förhållandet råda; spelaren har en bristfällig teknik men den goda speluppfattningen maskerar detta.

Man kan förstås fråga sig om det är nödvändigt att överhuvudtaget arbeta med en spelares teknik om speluppfattningen är så pass god att spelaren klarar sig framgångsrikt ändå?

Frågan är berättigad eftersom det, i en matchsituation, givetvis främst är spelarens förmåga att lösasituationen och inte samma utsträckning hur spelaren löseruppgiften som är av intresse.

Men samtidigt, om en tränare ska optimera utvecklingen av en spelares eller ett lags förmågor krävs det att tränare i så hög utsträckning som möjligt vet var någonstans eventuella brister uppkommer.

Vidare är det författarnas tro och övertygelse att en god teknik alltid är till fördel för en spelare, oavsett nivå på spelarens taktiska förmåga!

I spelsituationer finns, som ovan nämnts, legio variabler som alla enskilt och tillsammans påverkar en spelares förmåga att utföra ett moment.

Således, för att göra en adekvat bedömning av en spelares teknik bör man göra en bedömning utav tekniken, i höggrad isolerat från andra egenskaper och variabler. Utgångspunkteni denna uppsats är att detta är möjligt.

Thomas Reilly, professor i idrottsvetenskap tillika redaktör förden extensiva antologin Science and Soccer listar teknisk förmåga, ”technical skill”,

som ett eget vetenskapligt forskningsområde som kan särskiljas från forskning kring andra fotbollsspecifika prestationsförmågor.

I arbetsmodellen återfinns teknisk förmåga på samma nivå som aerob- och anaerob förmåga, muskelstyrka, muskeluthållighet, rörlighet, perception, beslutsfattningsförmåga och emotionell kontroll. Tillsammans utgör de det huvudspektra av parametrar viktiga för en fotbollspelare.

Mot bakgrund av vad som hittills presenterats i denna uppsats anser författarna att teknik, ansedd som en grundläggande faktor i fotbollens tävlingssammanhang,objektivt bör kvantifieras och undersökas, under standardiserade former, som ett komplement till den dagliga subjektiva bedömning som genomförs av tränare.

Fotbollen består av många tekniska moment som används ofta i matchspel.
En utvärdering av en spelares tekniska förmåga börsåledes inkludera så många av dessa moment som möjligt.
Ett sätt att genomföra detta på är att konstruera ett testbatteri med många olika övningar som täcker in flera viktiga tekniker.
I bestämmandet av vilka övningar som ska innefattas i ett testbatteri måste hänsyn tas till bl.a. tidseffektivitet och praktiskt genomförbarhet liksom testets reliabilitet och validitet.

Ett test med avseende att mäta teknik isolerat bör i ett första steg testas för reliabilitet.
Reliabilitet kan definieras som reproducerbarheten av de värden som samma individer producerar från upprepade testförsök.
Att fastställa ett tests reliabilitet är en förutsättning för att kunna undersöka testets validitet.

Fotbollen idag ställer allt högre krav på fotbollspelarens förmåga.
Det finns en viss konsensus om att en spelare som är bra med båda fötterna är en skickligare fotbollspelare än en spelare som bara är bra med ena foten.

Carey et al. undersökte spelares användning av båda fötternaunder VM 1998, utifrån matchobservationer, och kom fram till att spelarna var lika skickliga med båda fötterna, även om spelarna i mindre utsträckning använde sin icke-dominanta fot.

Mot bakgrund av detta kan det vara intressant att testa båda fötterna vid mätning av en fotbollspelares tekniska förmåga.
Författarna har därför i studien haft det i åtanke, och i de flesta tillslagsövningar har både den dominanta liksom den icke-dominanta foten testats hos deltagarna.

Definition teknik

Denna definition är baserad på en följande beskrivning av begreppet Teknik:

” Technique refers to the relationship and harmony a player demonstrates with the ball and describes the performance of a solitary action in isolation from the game, e.g. a shot or a pass.”

Vi väljer dock att med vår definition förtydliga att även om en teknik kan utföras helt isolerat från matchspelet i övrigt så är detta inte ett måste. Enligt vald definition kan ett bolltekniskt moment således utföras oavsett om en spelare står vid sidan av planen och jonglerar med bollen, eller om spelare befinner sig matchsituation och taktiskt anpassar sin teknik (mottagning, skott, nick o.s.v.) utifrån de rådande omständigheterna.

Slutsats

Denna studie är bara en början, en första pusselbit, mot att öka kunskapen kring spelares tekniska förmåga.
Syftet med undersökningen var att ta ett första steg mot att skapa ett testbatteri, som objektivt kan mäta en grupps fotbollspelares tekniska prestationsförmåga med boll, samt konstruera en rad övningar som innefattar viktiga fotbolls-specifika tekniker och testa dessa övningars reliabilitet genom ”test-retest”.

Syftet med studien var också att göra en jämförelse mellan dominant och icke-dominant fot från tillslagsövningar där båda fötternaanvänds.

Författarna har visat att det går att objektivt undersöka spelares tekniska förmåga.

Fyra resultat visade på signifikant korrelation mellan test och re-test.
Dessa resultat var: kvot mellan rak sprint utan boll samt rak sprint med boll (r=0,805), precisionsskott på stillaliggande boll med dominant fot (r=0,949), skotthastighet med dominant fot (0,734), mottagning av luftboll med bröstet(r=0,743).

Det relativt låga deltagarantalet medför dock att resultatet bör tolkas med försiktighet.

Samtliga övningar skulle kunna ingå i ett framtida testbatteri men kring några av övningarna krävs förändringar.
Dessa förändringar skulle kunna handla om att öka antalet repetitioner men i vissa fall behövs även förändringar av mätskalorna eller testrestriktionerna, som är kopplade till teknikövningen.

Då några av övningarna visade på signifikant skillnad i prestation mellan spelarnas dominanta och icke-dominanta fot anser författarna att man i tester av spelares teknik bör testa båda fötterna. Som nämndes i inledningen har spelare på den högsta nivån visat sig vara lika skickliga med båda fötterna och således bör man tidigt uppmärksamma den rådande tekniska kvaliteten hos spelares bägge fötter.

I svenska fotbollsförbundets teknikregister delas teknik in i sex huvudkategorier:
Fint och Dribbling, Drivning, Mottagning, Tillslag, Nick samt Tackling.

Man menar från Svenska fotbollsförbundet att dessa sex tekniker omfattar det mesta av innehållet i deras teknikregister.

Det finns ett ordspråk som handlar om att ”kedjan inte är starkare än dess svagaste länk”,
vilket innebär att det handlar om flertalet saker. I fotboll är det av största vikt att vi kommer väl
förberedda till match. Har vi slarvat med våra förberedelser kommer vi att få ta konsekvensen av
det. Grundteknikerna är A och O i fotboll. Det tar många år att lära sig behärska sin teknik och
detta kan endast uppnås genom att träna grundteknikerna ihärdigt och ofta. Endast på detta sätt
kan vi omvandla kroppens alla delar till att bli effektiva. Det tar många år av hård träning och det
finns ingen genväg till toppen. En fotbollsspelare måste lära sig balans, hållning, koordination
och styrka, framkallad genom korrekt utförda tekniker. De som har tränat grundtekniker i många
år inser verkligen deras betydelse. Det är först efter att ha utfört en teknik hundratals, ja tusentals
gånger, som vi känner att rörelsen blir naturlig för oss som att äta en måltid.

Ett vanligt klagomål ibland fotbollsspelare är att träningen av grundteknikerna känns lite
monotona. Genom att övermanna denna känsla lär vi oss att bygga upp vår mentala styrka.
Perfektion är vad varje fotbollsspelare borde sträva efter, och varje dålig utförd teknik p.g.a.
bristande träning blir i slutändan en svag länk i kedjan.

Det blir därför också viktigt att lägga stor möda på en bra uppvärmning, speciellt om man märker
att man inte är tillräckligt mjuk i lederna. Slutligen kom ihåg att genom att behärska
grundteknikerna är man en bra bit på väg till att förstå den sanna innebörden av fotboll.

Fotbollsspelare måste skärpa både kropp och sinne för att kunna vinna. Spelarna har en tendens
att ibland glömma det psykiska, och fokuserar istället oproportionerligt mycket på uppvärmning
och kroppslig förberedelse. Utan ett skarpt fokus, fritt från distraktioner, så är det nästintill
omöjligt att prestera på topp. Hur stark och skicklig du än är, så krävs det ett stabilt psyke för att
effektivt applicera sina fysiska färdigheter. Att förbereda sig är en kontinuerlig process.

Förberedelsen inför nästa match bör börja direkt efter du avslutat din senaste. För att verkligen
bli så bra som möjligt, så måste spelarna hela tiden försöka tänka på hur de kan förbättra sig
själva. Detta gäller både utanför och på spelplanen. Fokusera på de utmaningar de kommer ställas
inför under nästa match och fråga sig själva vad de behöver göra för att bli bättre. Detta skapar
fokus och det är vad som genom åren gör dem så skickliga.

Även fast alla tränare medger att vinst och resultat är element som motiverar dem, är det inte
dessa faktorer som driver och motiverar tränarna främst. Vissa tränare motiveras av att laget
utvecklas tillsammans och spelar bättre ihop. Gruppens utveckling som faktor till motivation,

men även individens samt organisationens utveckling. Ett sätt att hela tiden befinna sig i framkant
kan exempelvis vara att forma lagkontrakt inför kommande säsong.

Exempel på Lagkontrakt - Målsättningar

FYSISKT

Friska och skadefria spelare – Starkare och snabbare – Så vältränad att man kan hålla
koncentrationen i en hel match – Uthålligare – Bra grundträning – undvika skador –
Tuffa i kroppen, klara att stå emot på plan en hel slitig match.

TEKNISKT

Teknisk snabb fotboll – Bra tillslag och driva boll – trygga med bollen – behärska teknik
– fler avslut på mål.

TAKTISKT

Att klara alla taktiska upplägg genom hög spelförståelse – Högt tempo & 100%
koncentration – Att ha en hög lägsta nivå som individ och lag – Bra försvar ger bra anfall
– Rolig och fantasirik fotboll, behärska spelets skeenden.

MENTALT

Tro på oss själva – Våga vinna, våga förlora – Kunna gå in på plan utan att tänka, det ska
bara flyta på i spelet – Inga orosmoment eller stressfaktorer – Viljan att prestera sitt bästa
– Att klara av motgångar – Koncentration och fokusering på det vi gör – Alla må visa
vilja att ta plats i laget

SOCIALT

Att ha skoj på och utanför planen – En bra lagkänsla & att man är olika som person –
Alla trivs & man är olika som person – Bra lagkänsla och lagmoral – Trygghet i laget, tillit
till varandra. Prata med varandra inte om varandra -Alla trivs och känner att man tillför
laget något – Vara positivt inställd till träning och match

RESULTAT

Ett disciplinerat spel – Att vara i nuet och prestera max – 100% koncentration – En
match i taget -Topprestation på match – Prestera mitt bästa på varje match och på träning
– komma på de flesta träningar – Att nå topp 3 i serien

Motivation som fotbollstränare handlar om att skapa och fostra individer, inte bara
fotbollsspelare. Det är inte bara ”fotbollssjälvförtroende” som räknas, utan för att utvecklas på
fotbollsplanen är det viktigt att tränaren får spelarna att utvecklas på sidan av planen. Det finns
därmed, ur tränarens perspektiv, både fotbollsspelare och privata individer att ta hänsyn till i ett
ledarskap. Relationen mellan spelare och tränare blir annorlunda i lagsporter, i jämförelse med
individuella idrotter, när tränaren förhåller sig till flertalet spelare. Om tränaren anser att det är
två parter i en relation, så ligger huvudansvaret för relationen hos tränaren. Det är tränarens
uppgift att prata med alla spelare och skapa sig en bild av alla spelare. Ett sätt för tränaren är att
skapa sociala tillfällen med en avslappnad atmosfär där spelarna och tränaren lär känna varandra,

utan att befinna sig i den resultatinriktade miljön som elitfotbollen uppvisar. Tränaren kan
därmed stärka relationen till spelarna även under den daglig verksamheten genom att befinna sig
omklädningsrummet innan och efter träning. Den tiden använder tränaren för att prata med
spelarna och skapa en avslappnad stämning.

Distansen är viktig för att behålla relationen professionell samt för att inte känna att det är
kompis känslor som påverkas när beslut tas. Spelarna ska känna att de kan skämta med tränaren,
samtidigt som känslan av vem som är ledare är viktigt att behålla. Tränaren visar genom sitt
beteende hur gränser dras. Tränare har också ansvar för hur relationen är mellan spelarna.

Kedjan är inte starkare än sin svagaste länk

Taktik

Det är särskilt viktigt att komma ihåg de viktigaste stadierna i utvecklingen av ungdomsfotbollsspelare.
Det är också grundläggande att komma ihåg hur vi kan använda de implicita och uttryckliga undervisningsmetoderna.

Tränarfokus när man jobbar med yngre spelare ligger på teknik. Utan denna tekniska utveckling och efterföljande kompetensutveckling

är det extremt svårt att utföra taktiskt arbete. Det finns en fokusförskjutning mot taktisk träning när
unga spelare går igenom sin utveckling, så att ge komplex taktisk information till en 10 åring med tanke på egenskaperna hos ett barn i denna ålder,

är inte produktivt.

De mest kända akademierna och åldrarna som spelare i några av de mest kända akademierna i Europa börjar sin taktiska träning.

Informationen kommer från European Club associations rapport om ungdomsakademier i Europa.

Åldern professionella klubbar börjar med taktiskt arbete:

Klubb Ålder
Ajax 12
Arsenal 14
Barcelona 8 (individuell taktik) 12
Bayern Munchen 11
Inter Milan 8 (individuell taktik) 13/14
Dinamo Zagreb 13
Racing Club lens 12
Standard Liege 14
Sporting Lissabon 12

Taktik genom åldersgrupperna
Taktik kan läras ut till yngre spelare, men på ett implicit sätt. De kan läras ut utan att använda
okontrollerbar jargong och utan att ha väldigt överdrivna förväntningar. Till exempel 4 mot 4
eller 5 mot 5 -spel kan användas för att lära alla spelare grundläggande begrepp att attackera och
försvara. Att rotera spelare positionellt, snarare än att duva dem tidigt, hjälper dem att uppleva
olika positioner. Unga spelare måste först förstå individuell taktik, innan de går igenom gruppeller enhetstaktisk förståelse, och i slutändan sedan – mot mitten till slutet av tonåren – lagtaktik.

Individuell taktik
Individuell taktik är de som används av spelare när de är på eller i närheten av bollen. De relaterar
vanligtvis till en spelares beslut att agera vid 1 mot 1 mot en direkt motståndare, både när man
attackerar framåt vid anfallsspel eller när man försvarar vid försvarsspel. I en vidare mening kan
individuell taktik relatera till beslutsfattande kring om man ska dribbla, passa, skjuta eller hur man
ger understöd till bollhållaren och kommunicerar för att be om bollen.

Ju starkare en ung spelares individuella taktik och beslutsfattande är, desto starkare kommer hen
att passa in i sin enhet och slutändan sitt lag. Vi sammanfattar dessa enkla principer som spelare
lär sig för att fatta de bästa besluten under en viss spelpassage.

Grupp taktik
När teknik och individuell fotbollstaktik har lärt sig behärskats, och när spelarna åldras, kan de
börja ha ett större fokus runt bollen. Tränaren kan börja arbeta med små grupp- eller
enhetstaktik. Fokus här ligger på relationen mellan individer som upptar liknande utrymmen på
planen. Detta kan vara förhållandet mellan t. ex. två mittbackar eller två anfallare, deras enhet
som försvar, mittfält och anfall, eller mellan spelare i andra enheter som påverkar varandra, till
exempel mellan ytterbacken och kantspelaren.

Principerna om orsak och verkan kan förstås mer i denna ålder, med spelare som kan förstå att
en handling de gör, har en effekt på dem omkring dem. Smarta spelare kommer vidare att förstå
att de beslut som fattas av andra har konsekvenser för dem. Det kan handla om positionering, att
stötta bollhållaren och att försöka lista ut vad som kan hända härnäst.

Lagets taktik
Lagtaktik är den taktiska metod vi förstår mest av genom att titta på matcher och analysera
formationer, spelsystem, spelstilar etc. När vi diskuterar taktik är det hela laget som vi brukar
fokusera på. Inom lagtaktik kan vi zooma in både grupp- och individuell taktik och förstå att
dessa små delar utgör lagets övergripande prestanda.

Taktiska träningspass som involverar hela laget bör inte slutföras före 12 till 14 år. Även i den
åldern kommer spelarna att vara nya på den här typen av träning så tålamod behövs. En ung
spelares spelsinne uppmanas nu att tänka bortom sitt eget beslutsfattande och ta hänsyn till
spelarna runt hen och bort från hen – något som behöver tränas och mycket tid att behärska.

Ungdomstaktik
Svårt att ge en objektiv bedömning av hur en enskild spelare eller ett lag har presterat.
Matchanalysens huvudsakliga funktion är att tillhandahålla ett objektivt, taktiskt permanent
register över händelser. Grunden för feedback. Identifiera svagheter exempelvis. Data kan hjälpa
till vid lagval och val av taktik samt informera om rekryteringsprocessen av nya spelare.

Ramkompetens - Principer

Princip 1

Valda Sanningar - Paradigm - är valt som ett samlingsbegrepp för exempelvis:

Förväntningar
Beslut
Inställningar
Hypoteser
Teorier
Överbevisningar
Tro
Beräkningar
Uppfattningar
Prognoser
Förförståelse
Myter
Antaganden
Bestämmelser
Fördomar
Inställningar
Generaliseringar
Attityder

För att det man gör ska ge någon mening är antagandet att det någon gör måste vara subjektivt sant – medvetet och särskilt omedvetet.
Ordet paradigm kommer från grekiskan.
Det var ursprungligen en vetenskaplig term och används idag i allmänhet för att beteckna en modell, teori, varselblivning, utgångspunkt eller föreställningsram.
Generellt är det vårt sätt att ”se” på omvärlden – men inte själva synintrycken utan , förståelse, tolkning.
Hur formas våra varselblivningar, hur styr de vårt sätt att se på saker och ting och vårt sätt att se styr vårt beteende.
Att se världen genom den lins vi ser världen igenom och inte bara den värld vi ser med blotta ögat.
Linsen som formar vår tolkning av världen kan även vara vårt synsätt (paradigm), dvs våra egna tolkningar på hur vi ser världen.
Kartan är inte verkligheten, menyn är inte maten för att ta några exempel på att det jag ser är inte alltid det någon annan ser eller tror.

Ett exempel är när jag tränade ett gäng brassar och de spelade Ginga fotboll vilket fick mig att ilskna till och tappa tålamodet vid flertal tillfällen,
speciellt när spelaren tappade boll i viktiga lägen utanför vårt eget straffområde, genom att som sista man försökadribbla sig förbi motsståndarlagets forwards, för att i nästa stund tappa boll, och så blev vi straffade genom att släppa in ett mål på våra egna individuella misstag.

Ginga är svårt att översätta men det är när vi pratar om sambabrassar med ”rytmen i blodet”,
överstegsfinter, dribblingar för att få motståndaren ur balans genom att använda kroppen,

dvs att få motspelaren att titta på hur du rör dig istället för att koncentrera sig på bollen.

Pelé, Ronaldinho är brassar som karakteriserar Ginga fotbollen. Jag var inte medveten om vad Ginga var förens jag såg filmen om Pelé.
Helt plötsligt blev jag varse eller medveten om att det var såhär de hade lärt sig spela fotboll.

Min frustration byggde givetvis på mina egna erfarenheter och lärdom om att det var förbjudet att dribbla som sista man i försvaret.
Mina antaganden, inställning och generaliseringar om hur laget skulle uppträda
byggde givetvis på mina egna föreställningar och tro på vad som var det rätta.

När kulturer, erfarenheter krockar så blir det viktigt att ta perspektiv på beteendet och sätta in det i sitt rätta sammanhang.
Vi kom ju trots allt från olika fotbollskulturer och det omedvetna vet vi ju manifesteras i ett beteende som lärts in för länge sedan i rörelsemekaniken.
Jag insåg att om jag ville ändra på situationen så var jag tvungen att börja med mig själv.
Och för att kunna förändra mig själv måsta jag först ta itu med mina egna valda sanningar och varselblivningar.
Jag bad de brasilianska spelarna om ursäkt och sa att jag som tränare tog på mig ansvaret för hur laget ska agera
och att det var upp till mig att lära ut till spelarna hur vi som lag skulle agera.
Min frustration vändes till förståelse och därutav kunde vi jobba mot en ny plan.

Här kommer några exempel på några av mina egna valda sanningar:

Tro på spelarens och lagets förmågor
Göra upp med mina egna generaliseringar och fördomar först
Kunskap är moder av färdighet när det omsätts i handling
Alla människor är unika, ingen är helt lik den andre
Som man sår får man skörda, det finns inga genvägar
Tillstånd smittar
Ärlighet varar längst

Reflektera gärna över vilka dina valda sanningar är och hur de påverkar dig som idrottsledare!

Skapa en framgångstik träningsplan!

Genom att välja rätt aktiviteter och planera noggrant
kan du skapa en träningsmiljö som inspirerar, glädjer, motiverar och skapar en framgångsrik grupp!

Intention är valt som samlingsbegrepp för begrepp som visar önskat status/tillstånd som
till exempel mål syfte, avsikt, mission, vision, dröm, tanken bakom, ambition, vilja, önskat resultat,
milstolpe, önskan, mening med, motivation o.s.v.
En kraftinriktning. In (Inriktning), Tend, Tendere: (Sträcka, Spänna, Tänja, Sträva).

För att uppnå ett mål, ett önskat resultat blir det viktigt att lära sig lite om att baka.
Att ta reda på vad som fungerar för mig och mitt lag, Det är en process där jag måste pröva mig fram.
Om jag bakar samma tårta som en mästare, har i exakt samma ingredienser i rätt proportion och i rätt ordning (sekvensiering)
så borde utfallet bli exakt samma smak, doft och form som den tårta mästaren bakade.
Såklart att det inte blir en exakt likadan tårta, men det betyder inte att den inte blir god.
Samma sak gäller som principer i träningsupplägg eller matchförberedelser.
Att lära oss om periodisering och vilka pedagogiska aktiviteter som leder till formtoppning exempelvis är viktigt att känna till.
Likaså de tillstånd som man eftersträvar som tränare eller spelare att ha på träningen.

Vilka pedagogiska aktiviteter kan eller kommer att leda till X beror på hur väl förberedd jag är och vilka aktiviteter jag väljer ha med.?
Att planera en egen aktivitet genom att sätta ihop olika pedagogiska aktivitetsramar
med den intention om att uppnå de tillstånd som jag vill ha för mig själv och mina spelare.
Att helt enkelt utgå från beteende i form av aktiviteter, intention och syfte, dvs vilka tillstånd vill jag uppnå.
Att planera ramar kring tid, proportion, sekvensering och innehåll blir viktigt.
Tillstånd definieras som: glad, ledsen, arg, tänd, avslappnad, pigg, nyfiken, motiverad, energisk, o.s.v.

Det blir därför viktigt att välja mina egna aktivitetsramar när jag planerar träning eller förbereder inför match.
Här nedan har jag komponerat några förslag på aktivitetsramar. Identifiering av ramar, sekvens och proportionering.
Genom att tydligt annonsera vilka tillstånd jag vill ha på träningen som exempelvis glädje, nyfikenhet, motiverad etc.
Sedan identifierar jag om intentionen gick igenom, genom att observera spelarnas tillstånd. Om inte, ändrar jag valet av aktivitet.
Exempel på volym eller tid kan vara att dela in de olika aktivitetsramarna i tid så som S, M, L, XL.

Exempel: Börjar jag med en uppvärmningslek, t. ex S som betyder small, dvs 5-10 min, och har med intentionen glädje,
fortsätter sedan med en teknik övning M 10-15 min i mittcirkeln som går ut på att dribbla, finta och fortsätter ha med intentionen glädje.
Lägger in ett tävlingsmoment för att fortsätta motivera spelarna i cirkeln.
Stegrar sedan genom att ha ett mellanstort spel i 15-20 min där tillståndet är tävlingsaggressivitet eller press spel,
återerövring med mycket fysisk kontakt, viljan att vinna boll till exempel.

Att alltid vara tydlig med sina intentioner ger större mening för både mig som tränare och för spelarna.
Om en spelare frågar varför vi kör en viss övning och vad som är syftet, så ska jag som tränare kunna svara på det och var tydlig med varför.
Det motiverar spelarna bättre helt enkelt.

small (5-10 min) medium (10-15 min) Large (15-20 min) X-Large (20-30 min)

Typisk pedagogisk aktivitetsramsekvens - Resultat - tillstånd Exempel: glädje • sekvensiering • proportionering

S, M, L, XL Exempel på aktivitetsramar

Teknikträning, passningsspel, driva boll, skott träning, smålagsspel, instruktion, styrketräning,
matchspel, stafetter, skotträning, fotbollsgolf, föreläsning, kinestetisk långsam rörelse, paus, reflektion,
modellinlärning, presentation, demonstration, vila, träning, metafor, måla, andas, modellera, sammanlänka,
utvärdera, leka, bedöma, erfarenhetsutbyte, plugga, illustration, studera, tävla, lyssna, experimentera,
upphopp, nick, mottagningar, spänsträning, simulatorträning, sammanställa, feedback, öva, ankra, kopiera,
klättra, hoppa, gå, springa, avslappning, vägledning, stafetter, handledning, samtal, intervju, monolog,
dialog, guided discovery, instruera, visa, öva, cirkelträning m.m.

En ram är en sammanfattning eller en avgränsning av vad som gäller.
En ram ger möjligheter och begränsningar och anger vad som är innanför och utanför.
Ram är valt som ett samlingsbegrepp för kontext: sammanhang, situation,
omständighet, betingelse, förutsättning, under förutsättning, sättning, akt, scen,
kapitel, omgång, inslag, lektion, regelverk, område, process, enhet, sats, sektion,
gräns m.m.

Princip, ett påstående som visat sig allmängiltigt, eller som någon eftersträvar att följa.

Både lag och princip betyder i grunden (i princip!) samma sak.

En metafor i sammanhanget är att om du hoppar upp i luften så kommer du
sannolikt också dras ner av jordens gravitation, dragningskraft och landa på
marken. Vi kallar det för tyngdlagen.

Karaktärsetik bygger på den grundläggande tanken att det finns principer som
styr mänsklig effektivitet – naturlagar i den mänskliga dimensionen som är lika
verkliga, oföränderliga och obestridligt gällande som tyngdlagen i den fysiska
dimensionen.

Det är inte spelarna som tar ut laget, det är tränaren.

Exempelvis att tränaren planerar och genomför träningen. Spelarna kan ha en åsikt,
invändning men i slutändan så tar ändå tränaren beslutet och bestämmer vad
som förväntas av spelaren.

Principer är överenskommelser som införlivats i form av kontrakt,
beteendekontrakt, dvs vad som förväntas av spelaren. Bryter vi mot dessa
överenskommelser så får det konsekvenser. Överenskommelse ramar kan
utformas på olika sätt.

Det kan vara i form av:
* Ekonomiska ramar - kontrakt
* Betende ramar – Hur vi ska spela, uttagning av lag, beteende, taktik, vem gör vad?
* Regler – spelets regler, lagets regler
* Lag, paragrafer - Kontrakt
* Överenskommelser inom gruppen, laget, mål

Vad händer om vi fuskar, ljuger, tar genvägar?

Principer är inte värderingar, de är riktlinjer för mänskligt handlande, de är fundamentala.

Ett sätt att snabbt få grepp om principernas självklarhet är helt enkelt att fundera över hur orimligt
det skulle vara att försöka spela ett effektivt spel som vilar på motsatser.

Jag betvivlar att någon spelare är benägen att fuska, ta genvägar, att inte göra sitt bästa

som grundvalar för bestående framgång på fotbollsplanen.

Även om vi kan diskutera hur dessa principer bör definieras eller uppfyllas, finns det ett
medvetande om att de existerar. Det är helt enkelt omöjligt att bryta mot, bortse
från eller ta genvägar genom utvecklingsprocessen. Barnet lärs sig först att
kravla, krypa, stå, gå och sedan springa ut i världen. Det strider mot naturlagarna
och att försöka ta en genväg och leder oftast bara till besvikelse. Vad skulle hända
om en spelare förledde sina tränare att tro att hen kunde spela som ett proffs

fastän hen bara var nybörjare. Det finns inga genvägar utan hård träning,
kunskap och stöd. En tusenmilafärd börjar med första steget helt enkelt.

I grund och botten är vår karaktär en sammanfattning av våra vanor. ”Så en tanke, skörda
en handling, skörda en handling, så en handling, skörda en karaktär, så en
karaktär, skörda ett öde”. Våra vanor är mäktiga faktorer i våra liv.
Eftersom de är konsekventa, ofta omedvetna mönster, ger de ständigt, dagligen, uttryck för vår
karaktär och upphov till vår effektivitet – eller ineffektivitet.

Reflektera gärna över vilka dina principer är och hur de påverkar ditt lag!

Filosofi

Det belyser Cruyffs betoning på intelligent spel, besittning och kontroll över kroppslighet: Han ville att hans lag skulle skicka bollendit den skulle gå,iställetför att jaga den runt planen. Detta tillvägagångsätt betonar vikten av att förstå spelet, göra smarta val och behålla besittning av att diktera rytmen och flödet av matchen. Minnet fungerarsom en påminnelse om dekärnprincipersom ligger till grund för både Cruyffs ochGuardiolasfotbollsfilosofier.

Fotbollsintelligens– många frågor?

Vad är fotbollsintelligensoch hurutvecklar man intelligenta spelareär några av de frågeställningar vi kommer att avhandla här påfootballloveleadership.Under hösten kommer vi att ge tips och svar på dessa frågeställningar. I septembers månadsbrev ska vi försöka besvara vikten av att ha mål:

-Hur viktig är mental hastighet i det moderna spelet?

-Hur bygger man en vinnarmentalitet?

-Hur sätter man måloch bygger självförtroende?

-Hur bygger man en vinnande kultur?

-Hur tränar man smartare?

-Vilka är fördelar med rondos och smålagsspel?

-Vad är differentiell träning? Vad är taktisk periodisering?

-Är positionsspecifik träning viktig? Vad är en hållbar klubb?

-Varför är data fotbollens framtid?

Målsättningsprocessen

Mål kan ha en kraftfull betydelse på en spelares beteende. Det är därifrån succé och misslyckande utvecklas. Mål kan bekräfta misslyckande såväl som succé. Konsekvensen kan bli att individer med lågt självförtroende och som ofta misslyckas tenderar att fixera sig vid att inte våga misslyckas. De anser att det är för farligt helt enkelt,iställetför att erhålla den belöning de får när de lyckas. Den typen av spelare lär sig ofta att tycka illa om att sätta upp mål. Speciellt kortsiktiga mål, därför att målen får dem att raskt oroa sig för att misslyckas. Även om dessa spelare bara lyckas med ett mål, så känner de sig normalt misslyckade och risken finns att de försämrar sina chanser att uppnå målet. Även om forskning och praktisk erfarenhet klart visar att sätta upp mål kan vara otroligt effektivt. De flesta sätter upp mål som en motivationsstrategi. Det ökar intensiteten och envisheten hos spelaren, samt uppmärksamheten.

Definition:
Mål är något som vi medvetet vill uppnå. Mål har två egenskaper eller kännetecken. Det ena är belåtenhet eller tillfredsställelse. Det andra är anspänning, ansträngning eller intensitet. Intensiteten i att sätta upp mål beror på hur mycket spelaren är villig att investera i tid och energi för att uppnå önskat resultat. Hur fungerar målsättningsprocessen och hur identifierar vi förhållanden som influerat målsättningens effektivitet? Forskare som specialiserat sig på att influera mål betonar det här med riktning, intensitet och ett envist beteende, såväl som stimulering av att utveckla nya uppgifter och strategier. Vi kan använda modellen SMARTA mål ett hjälpmedel vid målsättningsarbetet:

Specifikt: Vad man ska göra

Mätbart: Hur vet man om man nått målet

Aktionsinriktat: Vad ska spelaren eller laget genomföra? Hur ska spelaren eller laget agera? Vilka beteenden vill man se?

Realistiskt: Vad är rimligt att uppnå från nuläget?

Tidsbegränsat: När är det möjligt att uppnå målet?

Accepterat: Har alla spelare och ledare accepterat målsättningen?

Specifika svåra målsättningar höjer raskt nivån på prestationen jämfört med svaga målsättningar, som ”jag ska göra mitt bästa” eller att inte sätta upp några mål över huvud taget. Att sätta upp mål är den bästa metoden som stegrar eller höjer tekniker som finns tillgängliga inom beteendevetenskaplig forskning.

Svåra mål kräver större uppoffring när det gäller kraft och ihärdighet än vad lätta mål gör. Många undersökningar visar också att ju svårare målen är desto ihärdigare blir man och då blir också resultaten bättre.

Kort uppsatta mål i jämförelse med långt uppsatta mål är mer effektiva eftersom de stimulerar utvecklingen av ett bra självförtroende och motiverar till att sträva efter en högre nivå av prestationer. Korttidsmål eller delmål är mer flexibla. Kombinationen av delmål och slutmål är mest effektiva. Delmål är viktiga att sätta upp på väg mot slutmålet för att orka motivera sig.

Team- eller gruppmål höjer prestationen lika effektivt som individuella mål. Sociala dagdrivare eller så kallade maskare är oftast individer som utövar mindre individuell ansträngning när de gör något gemensamt med resten av gruppen. Intressant är att forskning påvisar att maskning är reducerat eller helt eliminerat när den är identifierad hos en eller fler individer i ett team eller i en grupp.

Personer som binder upp sig, eller är mer bestämda kommer att prestera signifikant bättre än de som inte är så bestämda. Att sätta upp mål och att uppnå dem är en viktig ingrediens för att stegra och höja prestationen. Om spelaren får feedback på sin målsättning och blir tillfredsställd så kommer hon eller han att lägga ner liknande kraft, tid och energi för att uppnå ett nytt mål.

Feedback är en viktig del i att sätta upp mål. Svåra uppgifter kräver mer av spelaren än enkla motiverande effekter för att höja prestationen. Den stora effekten av specifika mål är att kunna öka prestationens fokus. Att sätta upp mål i grupp utan att samtidigt sätta upp individuella mål kan få vissa att maska sig igenom en prestation i en grupp. Om du inte tillämpar feedback när du sätter upp mål så blir det inte effektivt. Hur vet du att det du gör leder till det du vill att det ska leda till om du inte får återkoppling? Glöm framför allt inte bort att självvalda mål är effektivare än mål som andra människor sätter upp åt dig.

Specifika mål i jämförelse med generella mål som att ”göra mitt bästa” är mest effektiva. Mål är av litet värde om ingen ansträngning för att nå målet behövs. Risken finns att spelaren förlorar intresset för målsättningsprogrammet. Mål som är allt för svåra att nå kan leda till frustration, minskat självförtroendet och i slutändan också påverka deras prestation. Hemligheten ligger i att hitta en balans mellan utmanande mål och din möjlighet att nå dem.

Det kan vara svårt att inte att jämförasin egen prestationmed andras prestationer. Det bästa sättet att uppnå sina mål är att fokusera på sina egna uppsatta mål. För mycket fokusering på utgångsmålen, som att vinna en match, eller en cup riskerar spelarna att spendera mer tid på att oroa digiställetför att fokusera på uppgiften som de ämnar lösa. För varje utgångsmål som spelaren sätter upp så bör hen ha flera uppträdande mål som kommer att leda till utgångsmålet. Det bästa är att integrera målen så att de blir en del av dig.

Det gamla talesättet: ”outofsight,outofmind” är tänkvärt. Forskare rekommenderar att när väl målen är satta skall de dokumenteras (skrivas ner). På ett ställe där du lätt kan se dem i form av egna målsättningsplaner och beteendekontrakt. Desto effektivare metod du använder för dokumentation, desto mer användbar.

Att sätta upp mål utan att använda sig av måluppfyllelsestrategier är som att köra bil till en främmande stad utan att använda sig av en karta. Strategier måste vara specifika och utvecklas till att följa de mål som individen satt upp. Du bör bygga in flexibilitet i dina målsättningsstrategier.

När du hjälper dina spelare att sätta upp mål är det viktigt att ta hänsyn till deras personlighet. Spelarens motivation och målorientering påverkar uppsatta mål och målsättningsprocess. Spelaren kommer inte att uppnå målet utan att ha hängivelse, lidelse eller beslutsamhet för att vilja uppnå målet. Andra bör inte sätta upp mål åt spelaren, varken direkt eller indirekt. Det bästa är om målen blir självvalda. Då är det större chans att hen vill investera tid, kraft och energi för att uppnå dem.

Människor i spelarens omgivning kan också ge support. Det kan vara föräldrar, tränare, maka, make, vänner och andra viktiga personer. Utvärdera målen med jämna mellanrum. Ställ dig frågan: ”Är jag på väg mot mitt mål eller är jag på väg från mitt mål?”

Allt har ett pris som måste betalas. Ett mått på succé är att gå den där extra milen. Ofta får spelaren betalt för att göra det där lilla extra. Engagemang är ett mer passande ord.

Att ge sitt yttersta i varje situation är att ständigt utvecklas. Spelarens mentala attityd spelar här en central roll. När hen når perfektion går allt mycket lättare och spelarens handlingar automatiseras. Du blir vad du tänker. Personligt initiativ är också något som utvecklas när du går en extra mil.

För att nå målen blir det viktigt att ha självdisciplin. Det börjar med att bemästra dina tankar, och handlingar. Det ger dig större kontroll över dina känslor och dina fysiska vanor. Din mentala attityd, din tid och energi samt dina mål är viktiga ingredienser i ditt framgångskoncept.

”DE TIOMÅLBUDEN” (GOULD, 1993)

1.Sätt så specifika och kvantifierbara mål som möjligt.

2.Sätt utmanande men realistiska mål.

3.Sätt både korttidsmål och långtidsmål.

4.Lägg tonvikten på processmål hellre än resultatmål.

5.Sätt positiva mål.

6.Utveckla målförverkligande strategier.

7.Sätt konkreta datum för när målen skall ha uppnåtts.

8.Sätt upp arbetsstrategier för att nå målen.

9.För dagbok och notera efterhand som du uppfyller målen.

10.Feedback, justeringar och utvärderingar är avgörande

För mer information rekommenderas att läsa böckerna ”Strategikoden”och”Metodisk stegring av tillslag och driva boll.”

OssieSelimovic

www.footballloveleadership.com

Artiklar

Kan man mäta en fotbollsspelares teknikska förmåga på ett objektivt sätt?